text på tåget

Kaoset skriker tillbaka
slår
sparkar
och trampar på mig
flåsar mig i nacken
ständigt
Ibland omfamnar jag den
tar emot
För visst kan det inte bli värre än vad det redan är?
När ens självbild är förvrängd
tappat hoppet om sig själv
och för mänskligheten
Ångrar varje sekund efter jag vaknar upp från dom kaotiska nätterna
Ångesten kommer som ett blixtnedslag från himlen
strålar igenom min kropp
tappar förmågan att andas
försöker skaka av bilderna i mitt huvud
som jag själv skapat
den här eviga misären
kriget i mitt huvud
dödar mig långsamt
Stjärnorna i den nattsvarta himlen har tappat sitt lyster
försöker klamra fast vid hoppet
men tråden har blivit skör
jag vill bara bli fri