Jag vet inte alls vad jag känner. Jag vet inte vad jag saknar. Saknar jag ens något? eller någon? Känner mig tom och apatisk. Inget spelar någon roll, går på automatik. skrattar jag ens på riktigt? Vad tänker jag på? Jag tänker väl antagligen på att jag inte vet vad jag känner.
Ett halvår har gått sen jag blev singel. Fan vad jag hatar det ordet "singel" låter som dom där players som säger "ja, nu var man singel igen" och igen och igen och igen. Förstår inte hur man kan fortsätta livet och gå vidare och skaffa en ny. (dubbelmoral) det har jag själv gjort. Men jag tänker ALLTID på varenda en, minnerna, känner en saknad av alla på något sätt. Och det låter så dumt och korkat. Emma, din jävla drömmare.
Men, just nu. Så känner jag inget för någon. Känner inte saknad efter honom. Tänker inte på minnerna. Lever i min egna bubbla. Varken trivs eller vantrivs i min tillvaro. Jag bara är.. VAD FAN TÄNKER JAG PÅ? Jag kan i alla fall känna ilska. För att jag inte vet. Jag som alltid varit en sån känsloladdad person och kärlek kärek kärlek var det bästa som fanns. Men. Jag vill inte ha någon. Jag vill vara jag, utan någon. Utan att vara så jävla beroende.
Hoppas det här apatiska humöret skalas av snart. För det är inte jag. Om jag ska vara såhär kan jag lika gärna försvinna.
No comments:
Post a Comment