Kanske dags att komma ut i verkligheten igen?
Nu när jag känner mig piggare och halsonten är borta.
Har inte försökt att hålla kontakten med någon.
Men det är därför att jag har svårt att sakna vänner.
Känns liksom ingen mening. Att göra något av vardagen.
Känner ingen kämparglöd heller.
Tomt, tomt och åter tomt.
Ändå när jag försökte fylla det med någon så kändes det likadant.
Tror jag skulle träffa martha imorgon.
Dock kan jag inte powerwalka som vi hade bestämt, eftersom jag känner mig fortfarande risig.
Synd att jag inte kan träna. Det är nog det enda jag saknar just nu.
So what a fuck are we supposed to do?
No comments:
Post a Comment