Inatt vågar jag inte somna.
Är rädd att jag ska få obehagliga mardrömmar.
Läste lite i en bok, men efter 70 sidor orkade jag inte mer.
Jag är så jävla trött, jag kan sova. Men jag vill inte.

Imorgon ska jag träffa lite vänner i stan och Linnea och jag hade tänkt och ha vinpimplarkväll i helgen. Vi får se om det blir av. Skulle vara kul.

Egentligen vill jag inte gå ut och träffa någon, då betyder det att jag måste sminka mig, fixa håret (så gott jag kan pga alla dreads inte är ute) och klä på mig ordentliga kläder. Jag gör inget om vardagarna längre. Är hemma och ligger i sängen, tittar på tv, är vid datorn. Det är så jävla jobbigt och ta det där första steget och fixa till sig. Om inte mamma skulle vara så på mig och säga att jag ska upp, så skulle jag antagligen ligga i sängen till eftermiddagen. Kollat på tv. Och sovit lite igen.

Fan. Jag måste orka imorgon.

dåligt uppdaterande

Godkväll!
Idag har hela dagen spenderats med min mor som kammade ut mina dreads. Riktigt smärtsamt men inte lika jobbigt som den dagen julia gjorde dreads på mig.

Mitt mående har pendlat otroligt mycket. Tänker förstås som alltid på gamla minnen med några av mina ex (sluta emma!) Riktigt jobbigt och frustrerande. Att jag fastnar där hela tiden. Jag hatar att inte ha ett förhållande. Blir bara självdestruksivt strul med människor jag inte ens vet namnet på. Jag är trött på det! Bara efter några månader. Känns som jag inte kan fungera som människa utan ett förhållande.

Hade i alla fall en trevlig kväll i lördags. Först var det släkten sen blev det ut på krogen. Träffade ett par trevliga människor! Har dock aldrig haft en sådan hemsk bakfylla dagen efter. Blev hem och sova hela dagen och natten på söndagen.

Just nu tog jag en liten paus från att titta på när kjolle spelar ett spel. Haha. Jag tycker det är underhållande. Många kvällar har vi suttit där vid datorn och spelat. (not me of course)

Har varit väldigt dåligt på att uppdatera men försöker verkligen att få orken och gå in här och skriva. Känns som jag skriver om samma saker hela tiden.. Känns trist. Men ni som läser (om det nu finns några) får stå ut med det. Något nytt kanske kommer upp. Haha.

Ha det nu fint allihopa!

This machine will not communicate
These thoughts and the strain I am under
Be a world child, form a circle Before we all go under
And fade out again
and fade out again

Cracked eggs, dead birds
Scream as they fight for life
I can feel death, can see its beady eyes
All these things into fruition
All these things we'll one day swallow whole
And fade out again and fade out again

Måste skärpa mig
Jag lever i minnerna
Jag vill verkligen leva i nuet, men det är så fruktansvärt svårt.

som jag önskar att ni tänkte på mig ibland, saknade mig
undrade vad jag gjorde om dagarna och vad jag funderade på om kvällarna

jag vill att ni ska känna likadant som mig
det där tomrummet
känslan att inte något att värt

vill att någon av er ska hitta tillbaka till minnerna

att bli min igen

Jag är inte glad någonstans.
Och det känns som jag aldrig någonsin kommer bli det.

nostalgisk

Blev helt nostalgisk när jag fick höra en låt helt oväntat på radion.
Dock kom det in dåliga känslor i det.
Saknar-känslor. Vill-ha-tillbaka.

Bara för det ska jag loopa låten på spotify och vara deprimerad. Adjöss.

Hm. Märks det att jag saknar att vara smal?

Let the right one in
Let the old dreams die
Let the wrong ones go
They cannot
They cannot
They cannot do what you want them to do
-
Var på psykratrin idag. Vi ska göra en interjuv nästa gång för att sen se vilken diagnos jag kommer närmast. Början på att sätta en diagnos. Är spänd men samtidigt glad att dom äntligen gör en utredning på mig. Har en aning vad det kan vara. Men vi får se, kanske är något helt annat. Äntligen kommer jag få veta vad jag lider av. Då kan man börja arbeta därifrån.